Småbarnspedagogikens erkännande

22.02.2018 kl. 09:33
En ny lag om småbarnspedagogik är under arbete. Vad innebär det?

Det centrala innehållet i lagen går ut på att yrkesbeteckningarna ändras och behörigheten för personalen justeras. Yrkesbeteckningarna kommer i framtiden att vara lärare inom småbarnspedagogik (ped. kand.), socionom inom småbarnspedagogiken (yh-examen inom social- och hälsovårdsbranschen) samt barnskötare (yrkesexamen). I nuläget ska minst en tredjedel av personalen i en daghemsgrupp vara antingen pedagoger eller socionomer och den resterande delen ha en yrkesutbildning lämplig för barnskötare. Enligt den nya lagen ska minst två tredjedelar av personalen vara antingen pedagoger eller socionomer, och av denna del ska minst hälften ha en pedagogisk examen.

Utkastet till en ny lag om småbarnspedagogik har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2018. Förnyelsen ska ske under en övergångsperiod och den nya lagen ska träda i kraft fullt ut år 2030.

Ambitionen med lagen - att förbättra kvaliteten på småbarnspedagogiken - är välkommen. På UKM ser man nu den forskning som visar på fördelarna av en god småbarnspedagogik. "Eftersom småbarnspedagogikens ställning numera erkänns som en av de viktigaste delarna i vårt utbildningssystem finns det ett klart behov för en liknande utveckling" säger undervisningsministern, och jämför småbarnspedagogiken med utvecklingen då klasslärarutbildningen flyttades till de pedagogiska fakulteterna. Den här är erkänslan är relevant i diskussionen om småbarnspedagogik och den har kanske fler nyanser än citatet ovan ger vid handen.

Det borde naturligtvis vara så att småbarnspedagogikens ställning erkänns, men för mig förefaller det som att den erkänslan på sin höjd resonerar endast i halva samhället. Det är en sak att erkänna småbarnspedagogiken utifrån fördelarna som forskningen talar om, bl.a. fördelar med långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling. Men utanför forskningsvärlden lever, åtminstone till en viss del, gamla föreställningar kvar. De här föreställningarna säger att vem som helst kan jobba på dagis, att det ”bara” är ett vårdande arbete, att pedagogik och inlärning sker i skolan inte på dagis. Andra faktorer som påverkar den här dynamiken är personalens förhållandevis låga lön, ont om resurser, fulla daghem, stora grupper, sparsamt med satsningar på stimulerande fysiska miljöer, osv. Mera kortfattat, småbarnspedagogiken prioriteras inte tillräckligt.

Vi är bra på att erkänna småbarnspedagogiken som en samhällelig tillgång, i meningen – att göra det möjligt för föräldrar att arbeta och studera samtidigt som barnen får gå på dagis. Men vi är långt ifrån bra på att erkänna att småbarnspedagogiken är och ska vara en tillgång för barnen. Lagförslaget är kanske ett steg i rätt riktning, men som ensam åtgärd räcker inte en höjning av personalens utbildningsnivå för att erkänna det.

Den nya lagen skulle också ha långtgående effekter på yrkesutövarna på fältet. Enligt uppskattning av UKM ökar den kommunala småbarnspedagogikens pedagoger och socionomer med 9000 personer fram till 2030. Samtidigt innebär det här att barnskötarnas andel minskar med 9000 personer. Småbarnspedagogiken har länge haft svårt, speciellt på svenska daghem i södra Finland, att hitta behörig personal. En central fråga för den finlandssvenska småbarnspedagogiken är hur lagändringen skulle inverka på tillgången av personal.

Lagförslaget är på remiss fram till den 18 mars 2018. Mera information här.


Matias Österberg
Utbildningsplanerare
matias.osterberg(at)sydkusten.fi
050-34 84 525

Matias Österlund