Livssudd och läsning

23.01.2020 kl. 08:00
Om läsning, om vad vi minns om vad vi läst eller vad jag minns av vad jag läst.

Jag beundrar mänskor som på ett begripligt och intressant sätt kan återkalla och berätta vad de läst, hur de med några meningar ofta hittar essensen i den bok de läst och på så sätt får åhöraren, i detta fall mig, oerhört intresserad av boken och berättelsen och ger mig känslan NU, NU ska jag ha tag i just den boken.

Ibland är det jag läst ett enda sudd för mig och nu menar jag inte att det är något negativt. Jag njuter nämligen oerhört av det mesta jag läser när jag lustläser, men märker att jag numera (eller kanske jag alltid gjort det, jag minns inte, det var det där med livssuddet) läser i stunden och njuter av det lästa just här och nu. Läsning ger mig lyckliga stunder i vardagen. Och kanske det ibland är viktigare än precis exakt komma ihåg vad man läst.

”Livssudd = Livet då det blir suddigare, utan minnen.”
(Micael Dahlen)

Visst finns det böcker som fastnar, böcker som inte släpper taget, böcker jag läst då jag var yngre, berättelser jag inte glömmer i första taget. Det var ju den där ena boken och så den där andra boken och så den där, den där, vänta nu, vad hette den boken nu igen, författaren...? Jepp, livssuddet ställer till det för mig igen.

Jag har haft den fantastiska förmånen att de senaste tre åren få vara med i en bokklubb, inte en bokklubb i den traditionella meningen där alla läser samma bok som sedan diskuteras och analyseras. Nej, den här bokklubben är ett litteratursällskap, DLS (DamernasLitteraturSällskap). Vi drivs alla av kärleken till litteraturen. Vi läser böcker enligt teman som vi tillsammans kommer fram till. Har man inte hunnit läsa något så gör det inget. Under DLS-träffarna äter vi gott och berättar för varandra vad vi läst och vad vi känt då vi läst. Vi delar våra läsupplevelser med varandra. Kan ju vara att vi aldrig läser de böcker de andra i sällskapet läst, men vi har alla fått snusa lite på varandras läsupplevelser och det berikar.


Älskade böcker av alla de slag.

När vi började träffas introducerade en av medlemmarna läsdagboken eller ”boken-där-du-skriver-upp-vad-du-läst”. Jag köpte då omedelbums ett fint litet svart häfte med hårda pärmar. Den goda intentionen har de senaste tre åren varit att skriva upp vad jag läst och om jag är riktigt vild, så skriver jag t o m några rader om vad boken handlat om och vad jag tyckt om den. Jag tog här i veckan fram min fina lilla svarta läsdagbok och kunde konstatera att ... jag glömt skriva upp det jag läst under de senaste månaderna. Livssuddet har ställt till det för mig igen.

Sedan jag börjat jobba på Sydkusten har jag infört en ny vardagsrutin, en rutin som inbegriper läsning på väg till och från jobbet. Jag har introducerat ”metroboken”. Läser varje dag på väg till och från jobbet. Det blir nästan 50 minuter läsning per dag = många timmar intressant läsning per månad. Jag har alltid en fysisk bok med mig i väskan – en ljudbok är ju också ett bra alternativ. Kanske det blir nästa steg. Älskar dock att vända på blad och känna boken.  Dagens metrobok är Kaosologi av Micael Dahlen. Någon kunde kalla den för en självhjälpsbok (då skulle det vara den första jag läser), men jag upplever inte den som sådan. Det är en lättläst, smått humoristisk bok med bl. a tips om hur man kan ”avmåstefiera” sin vardag. Dalen skriver också att det är det lilla som händer hela tiden omkring oss som faktiskt är det som kallas livet, att lyckan finns i vardagen.

Sydkustens läsambassadör Amanda Audas-Kass skrev i årets första Sydkustenblogg om bl. a nyårslöften.  Att ett nyårslöfte om läsning berikar våra liv betydligt mer än gymlöften och att avstå från den där extra chokladen. Jag tror på Amandas nyårslöfte, på läsutmaningen, jag tror på de små glädjeämnena i vardagen och läsning ger mig lyckliga stunder i vardagen. Även om jag inte alltid kommer ihåg vad jag läst, då när livssuddet ibland råddar med minnet. Så ett av mina nyårslöften är att komma ihåg att skriva i läsdagboken, i den fina lilla svarta. För jag läser nog, det glömmer jag inte.

 

Camilla Komonen
Förbundssekreterare och bl. a ”metroläsare”
(09) 618 212 33
camilla.komonen(at)sydkusten.fi

Camilla Komonen