- Tillsammans med lärare i olika ämnen har vi utvecklat olika mallar och arbetssätt som ska stötta både lärarna och eleverna. Gemensamma ramar för skrivandet ger trygga skribenter, då lärarna har ett gemensamt språk kring texter, instruktioner och skrivuppgifter, säger hon.
Projektet är inne på sitt andra verksamhetsår. Nykarleby är projektets pilotplats och åtta fokusskolor på olika håll i Svenskfinland har valts för en treårig kompetensutveckling av hela lärarkollegiet. Under hösten har projektet ordnat en serie seminarier för lärare på olika håll i Svenskfinland. Vid seminarierna har olika praktiska frågor kring skrivande i praktiken tagits upp. Ett seminarium handlade om att skriva labbrapporter.
Labbrapporten som genre
En av dem som varit med från starten är Cecilia Österlund vid Zachariasskolan i Nykarleby. Hon är lärare i matematik, fysik och kemi och undervisar i årskurserna 7-9. Cecilia tycker att projektet gett verktyg för att höja nivån på elevers texter. Det som hon och hennes kollegor fokuserat på inom projektet är labbrapporter.
- Vi har varit med från början och jobbat mycket med att utveckla mallar för labbrapporter. Att skriva naturvetenskapligt handlar om att presentera fakta på ett tydligt sätt. Labbrapporten är en egen skrivgenre med strikta regler och modellen som arbetats fram ger struktur, tydlighet och målinriktning. Arbetet har tagit tid, men Cecilia är nöjd över resultatet:
- Förutom att förväntningarna på eleverna är tydligare jobbar vi nu på ett mera naturvetenskapligt sätt. För eleverna är det klart vad en rapport ska innehålla och hur den ska se ut. En annan fördel med mallen är att den kan anpassas enligt elevernas kunskapsnivå och kan på det sättet hjälpa elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter. När kunnandet ökar blir rapporten småningom mera krävande. Grunden är densamma, men flera mellanrubriker används.
- Tidigare fanns det ingen enhetlig linje i hur labbrapporten skulle se ut. För eleverna betydde det att förväntningarna och kraven var otydliga och en rapport kunde se ut nästan hur som helst, berättar Cecilia.
- När eleverna lärt sig använda den utarbetade mallen ökar också deras förståelse för processen. Dessutom har våra bedömningskriterier blivit klarare. Också bedömningen av språket har kommit in och förtydligats, säger hon.
Cirkelmodellen
Tanken är att mallen som utvecklas ska kunna användas av alla skolor i Svenskfinland.
- Jag tror att lärare gärna tar i bruk en färdig mall, säger Cecilia. Men samtidigt påpekar hon hur viktigt det är att introducera arbetssättet för eleverna:
- Vi har följt den så kallade cirkelmodellen. Det innebär att vi först utforskar ämnet och lär ut grundbegrepp. När vi börjar med experiment gör vi först en rapport tillsammans i gruppen och efter det jobbar eleverna individuellt.
- Utan stöttning kan det vara mycket svårt för elever att förstå hur de ska skriva rapporten. Bland annat kan det vara mycket svårt att förstå vad som ska finnas under de olika rubrikerna. Men när de väl förstått hur mallen används blir rapporterna definitivt bättre.
- Det är väldigt tydligt att nivån på rapporterna stigit i de grupper som fått introduktion enligt cirkelmodellen.
- Arbetet med projektet har tagit tid och det har inte alltid varit lätt. Men resultatet är bra och processen har stärkt vårt team. Cecilia sammanfattar fördelarna med mallen för labbrapporterna:
- De underlättar elevernas inlärning: de vet hur det ska göras och vad som förväntas av dem
- De underlättar lärarnas arbete genom att man använder en färdig mall
- Det för ämneslärarna samman och höjer både kvaliteten och statusen på ämnena
Skrivande skola
Skrivande skola är ett skrivpedagogiskt projekt för hela Svenskfinland med fokus på årskurserna 7-9. Projektet fokuserar på skolans alla lärare och stärker läraren som skrivlärare i eget ämne. Inspirationsföreläsningar och workshoppar kan beställas till alla finlandssvenska skolor i grundläggande utbildning och på andra stadiet.
Fokusskolorna är Donnerska skolan (Karleby), Kristinestads högstadieskola (Kristinestad), Lovisavikens skola (Lovisa), Lyceiparkens skola (Borgå), Skärgårdshavets skola (Korpo), Kyrkbackens skola (Nagu), Åshöjdens grundskola (Helsingfors) och Övernäs skola (Mariehamn).
Projektet Skrivande skola är treårigt (2020-23). Sydkustens landskapsförbund rf är huvudman och genomför projektet i samarbete med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland rf (Smlf). Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.
Projektledare är Annette Kronholm, FD och modersmålslärare. Foto: Minnéa Mattbäck, Wahlberg media
skrivandeskola.fi
Bilden ovan: Cecilia Österlund i klassrummet.
Mera information
Annette Kronholm
FD och projektledare
annette.kronholm(at)sydkusten.fi
+358 50 382 5203
