Jessica Lerche har fått en flygande start med projektet MEP – mera EU-projekt i Svenskfinland i april. Hon sitter på stor kunskap och erfarenhet av att ro i land EU-projekt till svenskspråkiga organisationer, senast vid Luckan. Nu jobbar Jessica Lerche med att sprida den kunskapen till flera via projektet som lyder under Sydkusten. Här delar vi med oss de bästa tipsen för att komma i gång, planera och driva igenom ett projekt med EU-finansiering.
Vilken slags projekt har de bästa chanserna att få EU-finansiering?
– Givetvis handlar det om kvalitet och att man lyckas föra fram sin idé med projektet och dess genomslagskraft så väl som möjligt, att projektet svarar på ett verkligt behov. Många gånger handlar det också om vem som söker. Om den sökande är ett kluster med städer uppfattas det som lite av ett beställningsverk av myndigheter, och brukar ofta kvalificera för nationella program. Projekt med en kommunal andel i budgeten kvalificerar ofta, så det är alltid ett plus. Det uppfattas som en trovärdighetsfråga att det offentliga även vill stödja svenskspråkiga satsningar.
Generellt är det lättare för större organisationer att driva och klara av projektets olika steg än för mindre aktörer. Här har ju högskolorna och yrkeshögskolorna varit mycket aktiva. Det kan löna sig att försöka kommer med i deras satsningar som delgenomförare, ifall man inte har muskler att klara av verkställandet på egen hand.
Vad är ditt främsta råd till organisationer som funderar på att ansöka om projektbidrag från EU?
– Gör det, börja på bara! Tänk på att man skall se det som ett uthållighetsprov. Många hoppar av i mitten men ge inte upp utan kämpa på. Det handlar om att skriva en god säljhandling. För mig fungerar det att skriva lite i gången - ett par tre rutor i taget - så hinner det hela mogna. Och lita på din flow, den brukar komma när du sätter i gång.
Tips för en bra ansökning
- Skriv en genomtänkt och välformulerad projektplan.
- Gör en plan som följer programmets anvisningar och kriterier.
- Hänvisa till välgrundade argument och gärna evidens i någon form.
- Påvisa trovärdighet att klara av att bedriva projektet med ekonomiska förutsättningar och kompetens.
Hur ser läget ut i dag bland svenskspråkiga organisationer? Hur många är det som beviljas EU-finansiering och för hur stora belopp?
– Det finns inga uppföljningsinstrument gällande språk, så det är svårt att svara på. Men i mitt tidigare arbete på Luckan har jag varit med om projekt som fått uppemot en halv miljon euro för 2,5-3 år.
Varför behövs projektet MEP – mera EU-projekt i Svenskfinland och vad ger MEP som inte andra rådgivningstjänster ger?
– Det är ett momentum just nu på grund alla nedskärningar som tyvärr drabbar speciellt tredje sektorn och det förebyggande arbetet, så EU-finansiering som stärker organisationer och dess arbete är välkommet. Mitt arbete har börjat med att informera om de program som nu är öppna och passar tredje sektorns aktörer inom olika genrer. Jag försöker helt enkelt matcha program med lämpliga organisationer inom olika teman såsom miljö och grön omställning, barn och unga, delaktighet och livslångt lärande.
Jag ser projektet som en konkret arbetshandske där inga frågor är för små eller stora i sammanhanget. Under de första veckorna upplever jag att extra hjälp uppfattas som positivt av fältet eftersom man i allmänhet är bunden vid alla andra åtaganden och har ont om tid för att fördjupa sig i EU- projekt, vad som finns att söka, när och var.
Man kan och skall alltid vända sig till myndigheterna om man har frågor och också försöka delta i deras infotillfällen som ordnas. Här har jag försökt puffa för vad som ordnas och är på gång men och passar också på att ta reda på frågor som organisationer funderar på och ställer dessa direkt till myndigheterna, ifall jag inte kan svara på dem själv.
Mera EU-projekt till Svenskfinland – hur ska det gå till helt konkret?
– Projektet ska ge rådgivning, vara proaktiv och informera olika organisationer om olika aktuella program, utbilda, sammanställa material, hjälpa till med ansökningar och leda workshops. Under våren håller jag fyra workshops på olika orter och även via skärmen. Det handlar också delvis om intressebevakning och att föra fram vikten av EU-stöd för att svara på svenskspråkiga samhällsbehov med fokus på tredje sektorn.
Hur länge pågår MEP och vad är målet i slutändan?
– Projektet pågår till slutet av 2025 och min vision är att i samråd med flera svenskspråkiga organisationer skapa en plattform för att stödja hela processen från ax till limpa. Jag hoppas att vi lyckas skapa en hållbar modell för ett EU-projektkontor som kan stödja det svenskspråkiga organisations- och föreningsfältet i projektets alla olika faser, och att stödet i förlängningen kommer från det offentliga och från EU, liksom vid de regionala Leader-kontoren. Jag hoppas också att det svenska medverkar i nationella EU-koordineringshelheter och att vi inte blir utanför.
MEP-projektets hemsida
Projektet MEP finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre smeder.
