"Skrivande tar en massa tid och jag har inte den tiden." Eller: "Att stötta under skrivprocess och inte bara bedöma slutprodukten knäcker mig. Jag räcker inte till." Det här är rätt vanliga invändningar jag får av lärare, när jag talar om betydelsen av läraren som en aktiv stöttare genom skrivprocessen.
I projektet Skrivande skola lanserar vi för tillfället Verktygsbacken, en plattform med skrivstöd till eleverna. Verktygsbacken är inte kopplad till ett ämne utan finns digitalt tillgänglig för alla elever och lärare på en skola. I höst lanserar projektets fokusskolor (åk 7-9) sina verktygsbackar på den egna skolan. Under våren 2023 blir skrivstöden tillgängliga och möjliga att ta i bruk för vilken skola som helst.
Tack vare Verktygsbacken har lärarna samsyn inför skrivuppgifter. Skrivpedagogerna använder samma skrivstöd, alltså skrivmallar, checklistor och genremodeller för att skapa trygga och tydliga ramar för skrivandet. På så sätt ökar vi chansen för att fler elever, helst alla, upplever att de lyckas i skrivandet. Känslan av att lyckas stärker identiteten i skrivarklubben, att det här med skrivande och läsning också är tänkt för mig.
En vanlig och rentav felaktig betydelseförskjutning av begreppet “skrivstöttning” är att likställa det med “stöd”. Genremodeller, sex- och fyrfältare, layoutmallar, checklistor och olika visuella material är just stöd och inte stöttning. En genremodell för referatet behöver modelleras, bli närläst och aktivt öppnad av läraren tillsammans med klassen. Om stöttningen uteblir, överger läraren eleven med skrivstödet och hela idén med stödet blir verkningslöst.
Häri ligger lärarens superkraft, att med skrivstöd som språngbräda visa på hur eleverna ska bete sig, alltså skriva i ett visst sammanhang. Vad är en genremedveten recensionsrubrik i motsats till en rubrik för en laborationsrapport? Varför fungerar chattspråkets emojin och talspråk sämre i ett Wilmameddelande till läraren? Vad är vitsen med styckeindelning? Hur skriver jag korrekta punktuppställningar i en presentation och hur får jag källförteckningen att innehålla mer än blåa länkar?
En aktiv och stöttande skrivpedagog som ser processen som avgörande för resultatet är en svårslagen resurs. Jag tänker att irl-klassrummet, om vi ska ha ett sådant i framtiden, är arenan för interaktion där vi gör saker som blir svåra på distans och framför en skärm. Den superkraften ska pedagogerna vara rädda om och förädla med smarta och samspelta strategier. Utan att vi arbetar ihjäl oss.
Och ja. Skrivandet tar tid, ska rentav sluka tid och fokus och kreativitet. Eleverna ska erbjudas möjligheten att drunkna i skrivandets flow. Och en del vill inte, rentav vägrar skriva. Allt sådant tar tid. Men vi kan inte mer än försöka erbjuda ett medlemskap i skrivklubben. Skrivkunnighet är en medborgerlig rättighet då vi lever allt mer skrivande, både professionellt och i vardagen.
Annette Kronholm
skrivpedagog och projektledare för Skrivande skola
BILD: Skrivpedagog Annette Kronholm öppnar texten. Hon jobbar ofta stöttande på tavlan med pennor i olika färger. Foto: Jonas Brunnström/HSS-Media
Läs mer om Skrivande skola HÄR.
Läs mer om skrivstöttning:
Pettersson, K. (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3. Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT. Lund: Studentlitteratur.
Rosvall, C., Heilä-Ylikallio, R. & Björklund, S. (2022). Lärarstuderandes examensarbeten om stöttning av elevers skrivande. I: Svenskan i Finland 19. Tillgänglig HÄR.
Tjernberg, Catharina 2018. Processinriktad läs- och skrivundervisning. En väg till inkludering? Stockholm: Liber.
***
Skrivstöttning i teori och praktik med exempel från Finland och Sverige är en artikel under arbete och Skrivande skolas samarbete med skrivforskare inom ramen för projektet Skrivstöttning, ett samarbetsprojektet mellan Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Länk till SKRIVSTÖTTNING.