William Shakespeare sitter vid sitt skrivbord. Han har en fantastisk idé. Han ska skriva årtusendets kärleksberättelse. Ett drama ska det bli. Han börjar.
”Julia står på balkongen. Romeo kommer dit.”
PLING!
William Shakespeare kastar pappret och pennan. När telefonen piper till kastar han allt. Alltid. Det enda som betyder något är telefonen. William Shakespeare kastar sig på telefonen.
”OMG! Instagram!”
William Shakespeare glömmer tid och rum. Det enda som betyder något är Instagram. Någon har skrivit en kommentar till honom. Han skrollar och fnissar hela eftermiddagen, hela kvällen, hela natten.
Några år senare tvingar William Shakespeare sig att sätta bort telefonen. Han sätter sig vid sitt skrivbord. Han har ingen aning om vad det var han höll på med senast. Det var något om en balkong...? Eller...?
Äsch, bäst att börja med något helt annat. William Shakespeare plockar upp pennan från golvet och tar ett nytt papper. Nåja. Bara att börja. William Shakespeare får genast en idé. Han ska skriva en sonett!
”Låt mig se... Jamb... Jamb... Något om kärlek...”
PLONG!
Det piper till i William Shakespeares telefon. Han kastar pappret, han kastar pennan. Vem bryr sig om sonetter när telefonen blinkar!
”OMG! Youtube!”
William Shakespeare har fått en ny följare på Youtube! Och en kommentar! William Shakespeare skrollar och fnissar hela eftermiddagen, kvällen och natten. Han skrollar och skrollar och skrollar.
Några år senare tänker William Shakespeare att han faktiskt borde skriva något. Kanske lite dramatik? Han sätter sig vid skrivbordet. Hittar penna och papper. Börjar.
”Hamlet står på scenen. Han ser förvirrad ut.”
PLING! PLONG! KLINGELIKLANG!
Att skriva eller inte skriva? Att fokusera eller inte fokusera?
William Shakespeare väljer att skriva. Han väljer att fokusera. Han sätter telefonen under tusen kuddar och börjar skriva. Han njuter i skrivbubblan. Ingenting kan störa honom. Han skriver, skriver, skriver.
Lotta Sanhaie
Ordkonstlärare och planerar vid Sydkustens ordkonstskola
lotta.sanhaie ( at ) sydkusten.fi