Jag packar min ryggsäck och börjar gå. För att komma till Alepa måste jag gå genom skogen och över bergen.
I skogen träffar jag dummisar. Tre troll. De heter Tom, Bert och Vilgot. De vill bråka med mig. Ingen fara. Jag öppnar ryggsäcken och tar ut en bok. Jag ger dem boken. De börjar ivrigt läsa. Problemet är löst och jag går vidare.
Oj. Vid ett berg sitter Gollum. Han säger att jag inte får gå vidare. Han vill absolut tävla. Vi har haikutävling. Den bästa haikun vinner. Jag kommer ihåg en jättefin haiku som en av mina elever skrev på en lektion. Jag använder den, hoppar upp på en sten, läser med inlevelse, nämner elevens namn såklart. Gollum blir mycket imponerad. Han säger att jag vinner. Jag får gå vidare.
Nu har jag gått genom skogen och över bergen. Men äsch, framför Alepa sitter Smaug och ser ilsken ut.
Jag orkar inte med en slutstrid, så jag skriver om berättelsen så att den saknar slutstrid. Skönt.
Smaug hjälper mig i butiken. Tillsammans köper vi mjölk, hela ryggsäcken full. Sedan hoppar jag upp på Smaugs rygg och får skjuts hela vägen hem. Smaug bär min ryggsäck i munnen.
Smaug lämnar mig vid dörren och vi vinkar och säger vi ses igen. Jag går in. Vid mitt köksbord sitter Gandalf och Tolkien.
”Äntligen är du här”, säger Tolkien. ”Kan vi få mjölk i vårt kaffe, och sedan ska vi prata om fantasy!”
Jag säger att det låter trevligt och att jag gärna vill bjuda mina ordkonstelever. Gandalf viftar med sin trollstav och plötsligt är alla mina ordkonstelever i mitt kök.
Vi dricker kaffe (eleverna får saft som Gandalf trollar dit) och äter kex (som Smaug snabbt hämtar, det finns ett härligt hemligt bageri i bergen). Vi pratar om fantasy. Det är väldigt trevligt.
Lotta Sanhaie
Ordkonstlärare och planerare
Sydkustens ordkonstskola
lotta.sanhaie ( at ) sydkusten.fi
050 403 2306