Projektet fick sitt startskott då flera kommuner, fonder, stiftelser och organisationer enades om behovet av en gemensam insats. Målet var att öka intresset för småbarnspedagogik bland unga och locka flera till utbildningarna på svenska. Söktrycket till utbildningar inom småbarnspedagogik har dalat inte bara i Finland utan också i Norden och i hela Västeuropa de senaste åren.
Helsingfors svenska kandidatprogram i småbarnspedagogik inleddes år 2011 som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi och utbildningen hade ett stabilt söktryck fram till år 2019.
- Sedan hände något. Exakt vad det var får vi veta i framtiden, men en möjlig orsak är coronapandemin, sade Jan-Erik Maniskka, universitetslektor vd HU. Det tar överraskande länge att etablera en ny utbildning och nu efter drygt tio år börjar den svenska utbildningen i Helsingfors vara etablerad. Men till skillnad från de finskspråkiga utbildningarna får vi ändå fortsätta rekrytera aktivt för att få studerande till den svenska sidan av pedagogiska fakulteten vid HU.
Emilia Christiansen, Jan-Erik Mansikka, Jessica Thurin och Johan Nilsson.
Att boosta en bransch tar tid
Projektkoordinator Emilia Christiansen har under tre års tid träffat närmare fyra tusen unga för att informera om småbarnspedagogiken och de olika utbildningsvägarna till arbete i branschen. Syftet är att på sikt få mera arbetskraft men också att öka kännedomen bland allmänheten om en viktig bransch som berör många.
- Just nu är vi i en sårbar situation på grund av personalbrist och samhällsförändringar. Men när vi har en medvetenhet, som detta projekt tagit tag i, så fixar vi det. Vi måste fortsätta målmedvetet, konstaterade Jan-Erik Mansikka under ett panelsamtal på seminariet.
Det finns också positiva exempel i Svenskfinland där ett lyftes fram av Johan Nilsson, lektor i studiehandledning i Hangö.
- Branschen mår bra i Hangö. Barngrupperna är små, man har satsat på utrymmen, lyckats väl med rekryteringen och testar nya pedagogiska idéer för att hålla personalen motiverad och engagerad. Elever i årskurs 8–9 tas också väldigt väl emot då de gör praoperioder i stadens daghem. Det är absolut inte det sista alternativet på deras lista över möjliga praoplatser utan kan utfalla mycket väl, berättar Johan Nilsson.
I panelsamtalet om de ungas tankar kring yrkesval nämndes den stress och press som unga upplever över att tidigt satsa rätt gällande studier och karriär. Familjens attityder påverkar och studiehandledarnas mål är att ge neutral faktakunskap till den som vill ha vägledning. Att få testa på olika saker kan också underlätta ett välavvägt beslut. Så kan till exempel en praoperiod bli språngbrädan till att söka sommarjobb eller vikariat inom just småbarnspedagogik. Under slutseminariet lyftes det fram flera exempel på kommuner som erbjuder unga under 18 år möjligheten att jobba på daghem och arbeta i barngrupper. Upplevelsen att jobba med barn och få deras bekräftelse kan utgöra en viktig erfarenhet för en ung person.
- Barnen tycker om en och visar det. Det är något som känns bra för en tonåring som kanske inte riktigt gillar sig själv just då, konstaterade Jessica Thurin, elevhandledare med erfarenhet från stora skolor i Esbo och Kyrkslätt.
- I projektets enkät bland unga märks kommentarerna om daghemmet som en trygg miljö där man samarbetar. När de sakerna är i skick kan man ta ett steg vidare. Hur ska vi hålla kvar lågan hos dem som går ut i arbetslivet? Det är en viktig fråga, sade Jan-Erik Mansikka.
 |
 |
| Julia Ståhle. | Filippa Belfrage, Emilia Christiansen och Tanja Nivaro Thomssen. |
Samarbete innebär trygghet
Även Sydkustens ordförande Julia Ståhle tog i sitt tal upp vikten av trygghet för att stödja barnfamiljerna.
- Känslan av trygghet är en hörnsten inom småbarnspedagogiken. Där skapas trygga rutiner och det krävs resurser för att skapa grunder som inte svajar, sade Ståhle som också berättade om sina egna erfarenheter som småbarnsförälder och om sin uppskattning för en kunnig personal inom småbarnspedagogiken.
Vikten av samarbete mellan hemmen och personalen lyftes upp i seminariets andra panelsamtal med projektambassadörerna Filippa Belfrage, lärare inom småbarnspedagogik och magister i pedagogik och Tanja Nivaro Thomssen, lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik samt Ina Ylitervo, socionom och skolkurator. Också här nämndes de spår som coronapandemin lämnat efter sig där vissa avtryck bleknat bort medan andra märks av fortfarande.
- Språkutvecklingen och de sociala färdigheterna ser olika ut bland de barn som upplevt coronatiden med ansiktsmasker och avstånd jämfört med de barn som börjat sin tid inom småbarnspedagogiken efter pandemin, konstaterade Filippa Belfrage.
Under ett barns tidiga levnadsår sker en enorm utveckling i motoriken likaväl som i de språkliga, sociala och emotionella färdigheterna. Kontakt och närvaro av trygga vuxna bygger den tillit som är förutsättningar för lärande och en god självkänsla.
- Det är viktigt för barnet att ha trygga vuxna omkring som ger en känsla av att man är omtyckt och bra just så som man är. Att ha upplevt närvaro eller avsaknad av trygga vuxna är något barnet bär med sig resten av livet, sade Ina Ylitervo.
Stolta småbarnspedagoger
- Alla inom teamet behövs och alla roller är viktiga, kommenterade Tanja Nivaro Thomssen i diskussionen om att stärka branschen inifrån genom medarbetarnas egen inställning. Hennes egen erfarenhet inom småbarnspedagogik är bred med arbete både som barnskötare, lärare och nu också speciallärare inom småbarnspedagogik.
Att boosta branschen och de anställdas yrkesstolthet har varit en av tyngdpunkterna i projektet, och ambassadörerna var eniga i hur viktigt det är att lyfta sin egen svans och bära sin yrkesbeteckning med stolthet.
- Jag är lärare, förskolelärare och stolt över det! sade Filippa Belfrage om den attityd hon anammade redan under sin studietid.
 |
 |
| Emilia Christiansen, Birgitta Forsström, Julia Ståhle och Matias Österberg. |
Projektets slutrapport av tre års samlade erfarenheter. |
- Småbarnspedagogiken har alltid varit viktig, kanske mer än någonsin i dag. Projektet har varit i goda händer hos Sydkusten och vi ser inte resultatet av ett sådant här projekt på kort sikt men jag tror inflytandet har varit stort och att det kommer att fortsätta, sade Birgitta Forsström. Hon framförde finansiärernas hälsning under seminariet i egenskap av vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Projektets slutrapport
Info
Emilia Christiansen, projektkoordinator
emilia.christiansen@sydkusten.fi
+358 (0)45 358 0464
Projektet Småbarnspedagogiken - ett framtidsjobb har finansierats av Föreningen Konstsamfundet, Stitelsen BMR, Stiftelsen Tre smeder, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden.
