Samlokalisering av daghem och skolor över språkgränsen blir allt vanligare i Finland. Enligt den nya guiden Planering av samlokaliserade daghem och skolor ur språköperspektiv, som publicerades den 10 september 2026, har antalet samlokaliserade skolor fördubblats under det senaste årtiondet. År 2023 fanns 82 samlokaliserade skolor i landet.
Bakom utvecklingen finns både ekonomiska och pedagogiska motiv. Samtidigt väcker den frågor om hur den svenskspråkiga verksamheten påverkas, särskilt på språköar där andelen svenskspråkiga ofta är under en procent av befolkningen.
– Jag har full förståelse för att samlokalisering sker eftersom det på många sätt sparar resurser. Med en gedigen planering är samlokalisering också ett vinnande koncept. Förutom de ekonomiska aspekterna finns det pedagogiska vinningar att göra, framför allt när det gäller de finskspråkigas inställning till det svenska, säger Karin Ihalainen, som sammanställt handledningen där språköarna står i fokus.
Hennes uppdrag som språkutvecklare i projektet Språköar går ut på att stärka de svenska lärstigarna i enspråkigt finska kommuner. På orter där den svenska undervisningen är koncentrerad till små grupper med liten personal behöver den svenska lärstigen beaktas särskilt väl vid samlokalisering.
– På språköarna är det daghemmet och skolan som utgör svenskheten. Jag känner en viss oro över hur samlokaliseringen påverkar det svenska språket, kulturen och den språkliga gemenskapen på språköarna och det är därför den här planeringsguiden har tagits fram, förklarar Karin Ihalainen.
Skyltar på två språk – förenad verksamhetskultur
Guiden betonar att planeringen inte bara handlar om lokaler utan också om verksamhetskultur. Rekommendationerna omfattar bland annat tvåspråkig skyltning, gemensamma och genomtänkta mötesplatser, svenska bibliotek och undervisningsutrymmen som stärker användningen av svenska under skoldagen. På språköarna får daghemmet och skolan också ofta funktionen av samlingsplats på fritiden för svenskspråkiga föreningar och evenemang, så det är viktigt att båda språken är synliga i och utanför byggnaden.
– Det handlar egentligen om ganska självklara saker, men ändå sådant som man inte alltid kommer att tänka på. Till exempel att husets namn och skyltar finns på båda språken med lika stora bokstäver och att namnet på ett gemensamt lärcenter fungerar på både finska och svenska.
Enligt Ihalainen saknas det hittills ett motsvarande nationellt stödmaterial trots att samlokalisering redan är vanlig i många kommuner. Den nya planeringsguiden har tagits fram av organisationer som har en samlad kunskap om språköarnas behov; projektet Språköar inom Sydkustens landskapsförbund, Folkhälsan och Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden. Råden bygger på samlade erfarenheter från språköarna och på tidigare forskning.
– Det finns en vilja att göra rätt, men ibland kan okunskap eller bristande erfarenhet leda till att planeringen lider. Guiden vill synliggöra minoritetens behov och betona vikten av att utrymmen och verksamhet planeras parallellt, säger Ihalainen.
En guide för kommuner, arkitekter och användare
Hon hoppas att både utbildningsanordnare, kommunala beslutsfattare, arkitekter och andra som arbetar med bygg- och utbildningsplanering ska använda materialet. Särskilt på språköarna är situationen speciell. När en svensk skola eller ett svenskt daghem flyttar från egna lokaler till en gemensam fastighet blir den svenskspråkiga gruppen ofta en minoritet också inne i skolhuset. Därför behöver språk, kultur, gemenskap och identitet få medvetet stöd i planeringen. Även tvåspråkiga kommuner kan dra nytta av guidens rekommendationer.
– Det mesta i guiden gäller samlokalisering överlag. Fokuset ligger på att främja den svenska lärstigen i den samlokaliserade fastigheten. Samlokalisering ses ofta som en möjlighet för finskspråkiga att lära sig svenska och få en bättre attityd till tvåspråkigheten. Båda målen är eftersträvansvärda, men kräver god planering.
Ladda ner guiden i pdf-format på svenska eller finska genom att klicka på pärmbilden.
