Hur ser lärarjobbet ut år 2045? Det är en av frågorna som lärarstuderande fått tänka på i arbetet inför det nya materialet Framtidens svenskspråkiga lärstigar. Sydkusten har samarbetat med Svenska folkskolans vänner och under ett års tid intervjuat bland annat studerande men även ett flertal sakkunniga och andra berörda kring temat och nu publiceras materialet med tre scenarier för den svenska utbildningens framtid.
- Vi har sett på trender och osäkerheter och samlat flera olika perspektiv från många personer. Vi kan inte göra färdiga framtidsbilder, men i stället ge ramverk och inspiration för den fortsatta diskussionen, förklarade Mikael Paltschik, docent och projektledare.
Tre scenarier för framtidens lärstigar
-
Scenario 1: Framgång med hälften bark i brödet
Det första scenariot handlar om en effektiviserad och digitaliserad skolgång där lärarens roll förändras radikalt. Undervisningen sker oftare via skärmar och den vuxna i klassen får rollen som handledare.
- Scenario 2: Språkskärgården
I det andra scenariot krymper Svenskfinland, blir alltmer isolerat och det finlandssvenska bildar en språkskärgård med större och mindre holmar.
- Scenario 3: Pengarna styr
I det tredje scenariot är det pengarna som styr och elevernas möjligheter till utbildning är alltmer ojämlika. Privat undervisning används av dem som har resurser.
– Den svenskspråkiga skolan i Finland kan bli bäst i världen på lärande, individuell utveckling och välbefinnande, men det sker inte av sig självt. Vi behöver förstå var skolan står i dag och vart den är på väg, samla kunnandet och fördela arbetet. Allt börjar med frågan om vilken skola vi vill ge kommande generationer. Därför har vi tagit initiativet till att få igång samtalet och tillsammans hitta en gemensam riktning, sade Katarina Rejman, sakkunnig inom utbildning på SFV.
Mikael Paltschik, Katarina Rejman och Charlotta Nyholm. Foto: Sanna Mandelin, SFV
Många utmaningar syns redan i dag
Under lanseringen diskuterades de tre alternativen av en panel med sakkunniga inom utbildning, skola och pedagogik. De identifierade många element i framtidsscenarierna som är verklighet redan i dag.
- Delvis är scenariot med en spridd språkskärgård redan en verklighet på språköar och i glesbygden, och kommunerna har redan i dag olika ekonomiska resurser. En bra pedagogik bygger på att eleven ska få testa, lyckas och misslyckas och få handledning. Kan vi erbjuda alla elever samma även i framtiden, till exempel om antalet speciallärare minskar, frågade sig Tony Björk.
- Man kan inte ersätta kontakt och övning med digitala lösningar. Mötena behövs för att integreras och man lär sig språk och yrkesfärdigheter i det praktiska. Vi behöver bli bättre på att skapa nya möjligheter till integration inom utbildningen och i arbetslivet, konstaterade Lillemor Norrena, rektor för yrkesskolan Axxell när samtalet ledde in på integration av elever med annan språkbakgrund – en viktig bit i den svenska skolans fortlevnad.
Diskussionen om digitalisering i skolan har pendlat mellan teknikoptimism och krav på begränsningar. Panelisterna betonade vikten av kritiskt och nyfiket utforskande i klassrummen.
Lillemor Norrena, Noora Lohi, Fritjof Sahlström och Tony Björk.
- Man måste inte tänka att vi är i en kris! Mötet mellan lärare, elever och innehåll kan se olika ut och det kan vara bra på olika sätt. Inga svar är givna. Det är viktigt att hålla fokus på kritiskt granskande och ett utforskande förhållningssätt. Lärarutbildningen är inte ett apotek som ger recept för undervisning, sade Fritjof Sahlström, professor vid Helsingfors universitet som ordnar lärarutbildning på svenska.
Hur tryggas en jämlik lärstig?
Sahlström påminde också om att resultatet av utbildning och undervisning inte syns direkt utan kanske först om tiotals år. Konsekvenser av nedskärningar eller andra kursändringar märks med fördröjning. Beslut kan byggas på forskning eller på starka värderingar, och tanken om en jämlik skola för alla är fortfarande stark i Finland i dag. Så hur ser skolan ut år 2045?
- Jag hoppas vi inte hamnat i en värld där läraren inte får undervisa utan bara handleda.
Verkligheten med minskande elevunderlag och åldrande befolkning betyder att kommunerna behöver samarbeta mer för att upprätthålla den svenskspråkiga lärstigen. Ofta när vi diskuterar med kommuner kommer en tanke om att det är jämlikt när det kostar lika för varje elev. Att den svenskspråkiga inte får kosta mer, för det blir ojämlikt. Det behöver tjänstemän och förtroendevalda kunna bemöta, konstaterade Noora Lohi, enhetschef vid Tillstånds- och tillsynsverket.
Material för framtidsdiskussioner i kommunerna
Scenarierna kompletteras med situationsanalyser och reflektionsfrågor som stöd för diskussioner. Tanken är att materialet ska fungera som samtalsunderlag bland utbildningschefer, rektorer, i ledningsgrupper, bildningsnämnder och inom lärarutbildningar. I början av 2027 ordnar Sydkusten handledda verkstäder för kommuner och andra aktörer som vill arbeta vidare med materialet.
– På Sydkusten ser vi att det här materialet kan hjälpa kommunerna att blicka framåt. Scenarierna kan bidra till nya tankar, reflektioner och infallsvinklar bland nuvarande lärare, blivande lärare och andra som berörs, säger Charlotta Nyholm.
Ta del av materialet här
Du kan läsa mer om satningen hos Svenska folkskolans vänner.